Long time no see

Går det för långt mellan gångerna man bloggar när man glömt bort såväl Inloggningsnamn som Lösenord?
I så fall så erkänner jag, det har gått lite väl lång tid..

Detta till trots är jag ingen ordspruterska, underligt nog.
Det händer helt enkelt för lite vettigt o för mycket trams i Luttlivet.

Jag kan stoltsera med att jag fått ett nytt jobb, TJIHOO!
Det är lite trögt i starten, men jag kan i alla fall tala om att jag skall skriva. Och troligtvis prata. Jag, prata!?
Fråga mig inte hur det gick till, och hur jag skall gå till väga, men jag skall fixa det!
Måste bara komma på lite smarta ämnen att prata om först..
För att förtydliga det hela, så när jag säger prata så menar jag framför folk, till och med folk som lyssnar, och är där enkom för att lyssna på mig. Galet, men sant!?
Fröken tunghäfta i stora sammanslutningar har gett sig på en utmaning så det heter duga!

Jag får spatt!

Just idag är jag stark!

Jag är sugen, laddad och inställd på att plugga, och vad händer? Jo, jag har ingenting mer att läsa här hemma, allt är slukat under mina sömnlösa nätter. Har en väldans massa böcker som måste läsas, men de skall inhandlas imorgon då jag skall till skolan. En alldeles lagom pendlingsvecka detta, med skola enbart två dagar. Har dock tenta nästa vecka så det blir till att plugga utav bara helvete istället.

Jag har idag insett varför jag stoppade in den där förbenade p-staven för 6 år sedan, och varför jag innan dess bytte p-piller sisådär 27 gånger. Fy i helvete vad mensvärk kan göra ont och störa vardagen! Har inte haft sånhär lingonveckevärk sedan jag var sisådär 13 år skulle jag tro. Nu skall jag börja låta som en riktig feminist, varför skall vi kvinnor få all skit??? Inte nog med att vi skall trycka ut en – om vi är lyckligt lottade – 4 kilosklump – ur ett så gott som obefintligt hål, vi skall dessutom tappas på blod en gång i månaden och samtidigt genomgå slakt av livmodern (ja det känns så). Till råga på det knivhugg i ryggen titt som tätt OCH kostnaden för en årsförbrukning skydd – i månaden, om man inte stoppar i sig något som dämpar forsen.

Jag citerar en gammal kärlek ”jag tycker inte om mens, det är äckligt och okvinnligt”.

Perfekt

Allting allting allting aaallting ja ALLT är nästan perfekt!

Lutta fick precis ett telefonsamtal, där satt den!! Jag kom in på journalistlinjen insikting Etnologi (som jag redan har så klart) och idéhistoria. WIIIIEE! Nu är det klart att jag hamnar i Stora Staden igen, o det känns så jäkla bra! Fattas ”bara” ett boende nu, men fram tills det ordnat sig får jag pendla.

Äntligen skall det bli något vettigt av Lutten!

Här i Vemdalen är allt toppen. Det har dock varit uselt väder idag, men vad gör det? Jag o Ellen har legat o sovit på stackars Stefan som snällt kliat o tagit hand om. Fast, det där kan ju ses från två håll, vissa hävdar att Stefan är den lycklige, och inte vi. Hur som helst så var jag jäkligt nöjd, o Ellen likaså. Tror inte heller att Stefan klagar över att ha två tjejer i knät .

Nu blir det snart finmiddag igen, Tom och Dennis tur att laga idag, sen blir det utgång o tokeri.

Tjohoo, det går bra nu!!!

Hmm?

-Aaaaaaahhhh
-Grindberga Familjeläkarenhet – Eva Sjuksköterska
- Hej, Malin Persson heter jag, jo det är så att jag varit hos Teclemariam och fått diagnooooooosen Danguefeber, Aaaaaahhhhh
-Mm?
Ja ahhhhhhh, jag ville bara höra om jag kan komma och ta något test eller så zaaaaaaaaa
så att jag inte åkt på urinvägsinfektion också. Det gör så jääääääääävla ont när jag pissar. Och annars.
Ok, men du var in till Västerås någongång då senast?
-Ja, de sa också dengufebe-febeeeeer
- Men du fick ingen hjälp eller, ingen medicin?
-Nä, de tog prover och azzzggghhhh, de visade precis som alla gånger i Thailand att blodet i urinen ökar. – Och sen blodprover och så, men man kan ju tydligen inte göra någonting.
- Och det blir inte bättre, gör det ondare, eller mm, det gör ondare nu!!?
- Mmmmmmmmmm, så inåt helvete
Ok, vänta, jag skall kolla med doktorn om du kan komma in och ta prov bara, vänta lite
- Japp, ppphhaa phhaaa *vrider och vänder mig o formar ansiktet i en grimage*
- Jo men det går bra, du kan komma in. Eller, du kanske kan göra det hemma, har du en glasburk?
-Jadå, det skall jag nog hitta, Ghhaaaaa.
Ok, men då kan du bara komma in med den till receptionen sen då, så kollar jag upp det på en gång, det tar bara ett par minuter
- Det ordnar jag! *funderar*
- Det skall då vara urin som varit så länge som möjligt i blåsan!
- Ehh, Ok, ajajaj, det är inte länge det *30-max 45 sek som det är nu*
- Hmmm, Ok, men så länge som möjligt.
- Ok, vi ses ses, Hej!
- Hejdå och välkommen in hit så fort du kan
- Ja, jag kommer snart, hej!
*funderar, hur i hela helvete skall jag klara av att gå hela vägen dit utan att pissa ner mig?*

- Kan man skicka ett urinprov med sjuktransport???

O.B.S Allt detta utspelar sig medan jag sitter på toaletten.

Konstig

Jag vet inte riktigt vad det är för fel, men hela långa dagen idag har jag fått höra
- Fan vad du är äcklig
- Fan va du är vidrig
- Du är så jävla konstig

Det värsta var dock när mor-min klämde ur sig
- Kalle, den där ska du vara kompis med? Jag menar, jag kan ju inte göra mycket åt att jag känner henne, jag har inget val. – Men du umgås med henne frivilligt!?”

Jag tycker det är de som är konstiga.. Alla är bara avundsjuka för att inte de kan nypas och jaga folk med tårna, och inte har några klädtrasor som Steve Urkel skulle skämmas i.
När det gäller mitt desperata sökande efter gamla använda snusar så anser jag att omvärlden borde blunda för mitt beteende för tillfället. Jag menar, jag är ju inte vid mina sinnens fulla bruk ?Eller?

Jag är mobbad av mina egna.
Stackars stackars mig!

Promenad genom stan

Jag var ute och gick i kylan idag, o fy fasen vad kallt det var. Först var jag orolig att jag skulle förfrysa skinkorna, men sedan efter en stund så började jag tänka
”Frysa måste vara bra, då måste de små skinkmusklerna arbeta för att hålla sig varma, och arbetande skinkmuskler måste betyda bra skinkmuskler och bra skinkmuskler måste betyda mindre fläsk och mindre fläsk måste betyda mindre röv o mindre röv betyder smalare Lutt o smalare Lutt är bra”.
Så jag gick två timmar till med ”kroppsandningsfickorna” öppna. (Det heter så, jag bestämmer i min blogg)

Var på väg till min älskade bror Thomas på hemvägen, men när jag kom till hans gata insåg jag att om jag går in nu och sedan skall ut igen, så fryser jag ihjäl. Istället tog jag mina skinkor och gick hem, med tanken att jag kunde bjuda Thomas och Niklas på mat hemma istället.
Det fick jag inte, de hade kyckling i ugnen .

Bror Snucke Persson

Brorson Niklas o Jag

Ska det verkligen vara såhär fruktansvärt kallt? Jag hade mer kläder än jag haft på mig i fjällen de senaste åren, och ändå frös jag rejält. Dock bara om skinkorna och kinderna, hur kommer det sig?
Hmm, det är mina två rundaste partier på kroppen, bullkinderna och pluppstjärten. Det är med andra ord så att man fryser mest om det som sticker ut mest från kroppen!? Då är jag glad att jag inte är karl..

Jag frös inte ihjäl, och skinkorna är lika stora som förr. Attans!

ÄNTLIGEN!!!

Wiiie, nu är det nytt år och Lutta är lycklig!
Det kan bara bli bättre nu och jag är övertygad om att det blir det!

Sista dagen på helvetesåret slutade bra i alla fall. Jag hamnade hos Tessan och Tobbe som tänkt, där det var myspys och väldigt städat, lille William var hemma och jag smälte som vanligt efter bara ett ögonkast på charmtrollet.

Strax efter 12-slaget tog jag mig till revyefterfesten och kramades med alla vänner som var mångt och mycket fullare än mig . Min älskade Lillfimp hade stannat i Arboga och blev pricken över i:t på min redan fina kväll. Tycker liksom om henne <3.
Jag skyller dock nattens avslutning enbart på henne också, det var under stridsvagnshot som det gick såhär . Jag vaknade nämligen upp år 2009 i en främmande säng på ensamma mammornas gård och påmindes om att The walk of shame väntade mig. Inte för att jag hade något att skämmas över, då jag till min stora glädje inte gjort något dumt. Men, alla som bor i Arboga vet vad det betyder att vakna där, och än värre att behöva ta sig därifrån.

Nu är jag i alla fall hemma, fylld av glädje över att 2008 är över, att det slutade bra och att 2009 är här!

Tack för en bra kväll mina kära!

www.fargadelinser.com

Jag vill också ha ett par linser, så detta skall jag minsann testa!

Jag hade ett par en gång, ett par bruna som jag användE en dag när jag arbetade på Maggan, en fredag var det vill jag minnas, då jag spelade in nöjessvepet med dessa kliande saker i.

Jag hoppas dock att jag skall grejja det bättre denna gång. Lite skrämmande nu att alla som bloggar kommer springa runt i en ny ögonfärg, men samtidigt ganska så kul. Skall se till så alla mina bloggande vänner också skaffar ett par så kan vi ha linskväll .

Erika kan få nöja sig med att äta linser (av det andra slaget hoppas jag) om hon vill, eftersom jag vet att hon älskar det. Linser som linser, bara du är med gumman!

www.fargadelinser.com.

Strandsatta

Nu ar vi strandsatta i landet lang bort ocksa. Mig gor det inte sa mycket, jag tycks ju anda inte komma hem. For vissa ar det sakerligrn helt underbart, nagra dagars extra semester. Men, jag lider verkligen med de stackars manniskor som verkligen maste hem. Foraldrar med smabarn, och de som ar fast pa flygplatsen. For att inte trala om Sara. Sara som skall flyga vidare till Dubai o traffa sin mor sa fort hon kommer hem till Sverige, men som nu inte ens vet om hon kommer hem. Uschiamig.

Sjalv tar jag det med ro, det gar ingen nod pa oss har pa on. Och med lite tur kan vi till och med forvanta oss att se solen snart. Vore trevligt att se en skymt av den mellan allt osregn.

Jag tanker inte klaga over hur jag mar, det har ingen betydelse langre, jag tycks anda inte komma hem. Men, jag varvar iaf forvirring med krakor och fyllefnitter. (Utan inblandad alkohol).

ALLT AR SA KONSTIGT!

Godkvall

Nu sitter jag har igen, gommer mig for alla jobbiga Indier som vill salja bade det ena och det andra till mig. Har precis atit middag i sallskap med en man som jag antagligen lyckades fornedra med mina forutfattade meningar. Han var mork och sag indisk ut, sa jag var fascinerad av hans goda kunskaper i Engelska och undrade lite forsiktig vilken storstad han kom ifran (har kan de inte engelska) . Det var dock inte sa konstigt att han var en jakel pa engelska med tanke pa att han visade sig vara fran storstaden London .

Hur som helst, det ar inte darfor jag sitter haer, utan for att meddela att i denna lilla fortappade del av Indien sa fungerar ingen av mina telefoner. Underligt kan tyckas, med tanke pa att den svenska annars alltid byter mellan de nat som har bast tackning for tillfallet. Men, sa ar det, jag ar avskarmad fran wer for real nu. (utom dumburken). Sa bli inte for oroliga om ni ringer eller messar och inte far nagot svar, jag vet helt enkelt inte om det.

Sa tankte jag passa pa att svara pa nagra fragor.

Jag flyger pa tisdag morgon fran Chennai till Bangkok. Tankte forsoka ta mig darifran forhallandevis fort. Koh Samui och Ko Pha-Ngag ser ut att bli forsta anhalten. Om jag inte lyder KLalle och far till KoSamet, men jag hade tankt avsluta med det.

Jag kan avsloja nagonting spannande for er nar jag anda ar igan och oroar er med att vara onabar.

1) Jag far inte halften av de mail som sags ha skickats till mig. Pappa, jag vantar fortfarande pa det dar du skrev forsta veckan jag var har i Indien. Likasa tycks det droppa av ett och annat mail fran jobbet och annat smatt och gatt. An mindre trevligt alltsa, med tanke pa att jag tycks bli svarare och svarare att fa tag pa. For er som har Facebook sa verkar den mailen sakrast.

2) Jag maste antingen dra pa mig en boter i Thailand (vilket inte ar populart laste jag i LonelyPlanet) for att jag stannar lange an mitt visum racker. Eller sa far jag aka over gransen till Malaysia el Cambodia bara for en kvart eller sa sa att jag far ett nytt visum. Anledningen ar sa enkel att min resa ar pa en manad. Precis sa lange som ett vanligt visum racker i Thailand, kan man tro. Men icke jag lyckas med bebriften att vara I landet sju timmar for mycket. Eller, sa lyckas jag overtala mitt flygbolag att lata mig flyga fran Bangkok och direkt hem istallet for tillbaks till Indien for ett par natter och sedan hem. jag har overost dem med mail och trots att jag inte tror pa det sjalv sa kan vi val i alla fall halla tummarna allihop!?

Det billigaste och enligt natet och resebocker enklaste sattet ar dock att ta boterna pa nagta hundra Bath. Men, som sagt, det gillas tydligen inte eftersom sa manga utnyttjar det.

Nu till nagot roligare.. Det borde inte kunna vara sant, jag maste ta mig ut pa nagon skvallersite och undersoka saken. Vore det inte for att jag inte tror mina egna ogon sa hade jag kunnat svara pa att jag precis motte herr Mikael Persbrant i egen hog person. I Indien? I en hala? Kan det vara sa eller har Froken Persson borjat hallucinera tro?

Nu skall jag lasa pa lite mer om Thailand.

Pappa och Irene, tack sa himla mycket!! For ovrigt sa ar ert hem min godnattsaga om kvallarna. Jag har sakert kollat igenom korten pa ert hus narmare 100 ganger och jag trottnar aldrig.

Hampi

Myggbiten sa inata bara helvete sitter jag i guest house receptionen och vantar pa att bli hungrig. Planen om Kerala och backwaters gicki stopet, Majken hade inte hunnit mer an dit och vanda eftersom han tag lyfter  01 pa Lordag morgon.

Jag tyckte darfor att vi skulle testa pa Hampi, som ar en stad mitt i Indien vilken jag hort mycket gatt om, fran alla hall. Vi lamnade darfor vart semesterparadis igar kvall och hoppade pa den skumpande nattbussen hit. Efter ett febrilt letande sa fann vi ett boende saval billigt som mysigt och rent.

Vi bor i bungalows (mycket finare an i Goa pa insidan) med hamocks och en stor tradgard, pa en o dit man maste aka bat.. Jag kanner mig pa ratt spar igen, som en luffare pa vag dit nasan pekar, precis som jag vill ha det.

Nar vi idag gick vilse i jakten pa nagra fria cm (vi har givetvis lyckats traffa in arets Hampifestival och det ar galet) hamnade vi i en skog dar dedt stod ”paradise garden”. Inte mycket till Paradise tyckre vi, men gick vidare anda. Nar stigen val tog slut fann vi oss sjalva pa en restaurang vid akanten. Gott som fasen tyckte vi och var pavag att sla oss ned. Da ser jag plotsligt nagon som vinkar som en galning. Jag kan forst inte plecera ansiktet, men blir glad nar jag kliver nbarmare och ser att det var Marie, Kanadensiskan fran Bumbi. Med sig hade hon Alex som sag mer an en aning skamsen ut. Konstig stamning blev det, men det var kul att se dem. Och, inte minst overraskande, de skulle vara nan helt annan stans!

Som det ser ut nu sa aker Majken hemat pa torsdag morgon, och jag ger mig samtidigt av mot Chennai, varifran jag den 11e flyger vidare till Thailand.

Jag har helt enkelt inte sa mycket intressant att komma med harifran. Men jag trivs,  och hampi ar mysigt som, sjutton!

Goa

 

 

 

 

 

Livet ar underbart just nu!

 

Goa ar precis det semesterstalle jag trott att det skulle vara, och darmed precis det stalle jag just nu behover. Sol, bad, Bacardi Breezer pa stranden och KOTT ar vad som fyller mina dagar.

Solnedgang i Goa

Jag lever lyxliv, lyx for att vara backpackerresa a la Lutt. Men, det far vara slut pa det sen, snart, nagongang.. Da, nar jag inte langre tranar efter kott och strupen inte langre njuter av en Bacardi.

Hard Majk

 

 

 Resan hit gick bra, aven da vi ma ha varit de tva trottaste individer nagonsin existerande. Av flygresan hit minns jag, ingenting! Jag hade somnat innan start och vaknade av att vi landade. Sa kan det ga om aker tag i Indien ena natten, for att nasta sitta pa en flygplats och vanta pa ett plan som skall lyfta 05.45. 

Vi befinner oss just ni i Colva, eller rattare sagt pa en liten beach nagra hundra meter darifran. Boendet ar 5 ggr sa dyrt som jag ar van vid, men det ar det vart. Vi har till och med uteplats (och valdigt handig och hjalpsam personal ).

 Jag att for forsta gangen sedan jag kom till Indien, igar. Maste dock faststalla att Indier inte ar nagra hojdare pa att laga till en blodig biff. Men, vem kan klandra dem, de har ju aldrig testat sjalva sa hur sjutton skall de veta hur det skall smaka.

Livet har nere ar ingenting likt det Indien jag kanner. Det ar som en helt annan varld. Kanslan har ar densamme som den man far pa Stranden i Grekland eller Spanien, forutom de badande kossorna da. Alla talar engelska, maten av Vasterlandsk, i butikerna saljs vasterlandska klader (enbart) manniskorna, kulturen, livet, allt ar annorlunda. Detta ar helt enkelt inte Indien, det ar ett vasterlandsktforpestat Curryland. Dock ar det exakt vad jag soker just nu, sa jag gor allt annat an klagar. Att sola, bada och bara ha det bra kanns fantastiskt skont.    

Strandmys och Massage

 

   Jag har det inte nadigt bra, forst blir man bortskamd med flyg, och val har far man gratis massage pa stranden. Han ar ingen dalig pojke den har skaningen . Att konversera med honom har dessutom gatt galant, jag kanske har lart mig att spetsa oronen efter 6 veckor har, jag forstar namligen (nastan) allt han sager.       

 

Underbart!

Underbart!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strandmys och Massage